Ansedel


4308 Elias Clemetsson cirka 1625 Nora Skullersta †1691-01-04 Nora Skullersta Far: 4311 Clement Ersson cirka 1580 Nora Mor: 4314 Karin cirka 1585 Fam: 4315 Helena Grelsdotter cirka 1635 Nora 1: 4304 Karin 1656 Nora 2: 4303 Margeta 1661 Nora 3: 4305 Malin cirka 1660 Nora 4: 4306 NN cirka 1673 Nora 5: 4307 Brita *cirka 1680 Nora Db 1656 6/12 10. Olof Pedersson i Nylandh blev övertygat eftersom Johan Joensson i Klocke och Erich Nilsson i Grubbe efter avlagden Ed vittnade, hava åverkan uti en Laxegård emot Elias Clemmetsson i Skullersta gjort och övat, varföre är han efter - 28. Cap: av Konungs Balken sakfällt - 40. marker treskiftes Såsom ock skadan efter mätismanna ordom vedergälla 13. Elias Clemmetsson i Skullerstad lät oppbjuda första gången - 3. sel Jord i Nylandh samt underlydande l--fiske som han av Jon Håkansson i Grubbe sig tillhandlat haver. I lika måtto - 3. sel ibidem liggandes som en gammal piga Chierstin Bertilsdotter därsammastädes honom testamenterat haver och första gången oppbudes. Vittne i nedanstående mål Db 1663 12/8 13. Befallningsman Knuth Ingelsson inlade uti Rätten ett brev som han där under haver förmält sig den - 9. nästlidne Martij hava handfångit av Mr: Peder Nenzelio, och lyder ord ifrån ord som följer N: Min vänlige Hälsan med Gud allsmäktig nu och alltid tillförende Gode vän och Gode Matrona Äreborne Hustru Brijta Nilsdotter. Där näst vill jag göra Eder ett gott Råd, att I intet stå efter hos Höga Överheten att behålla detta Prostegället, förty eder Man M:r Pehr haver sagt förfärliga ord som jag haver förtegat för eder godaktighet skull. Först haver han sagt för Joen Olofsson, att det var en Guds gåva att konungen blev död, som var en orättvis människa och intet visste varken Lag eller Rätt. Och så sade han för mig, att en herre skulle vara i helvetet och intet i Rikets Råd, som Gud oss alla nådeligen bevara för sådant tal. Härmed eder Gud bevare. Datum av Nora den - 9. Augustij 1660 Nils Nilsson Smedh Det skulle så när komma fram då Rannsakningen var, men vele intet sådant ofall ske, utan väl förfordra eder sin kos igen. Gud härmed eder troligen befallandes till liv och själ. Nils Nilsson Smedh --------------------------- Db 1667 7/6 1. Olof Erichsson i Gafwijk, Elias Clemmetsson i Skullerstadh och Joen Joensson i Nässium sattes i Tolvmanna Nämnden , vilka avlade sin Ed å Bok därutinnan rättrådige och trogne vara skole. Db 1672 17/5 11. Elias Clemetsson i Skullerstadh uppböd första gången tvenne Stakegårdparter utanför Nylandh, som Kerstin Bertilsdotter i be:te Nylandh till honom sålt haver. Db 1672 26/10 5. Elias Clemmetsson i Skullerstadh uppböd andre gången de Stakegårds Parter som h: Kerstin änka i Nylandh till honom sålt haver. Db 1673 5/6 1. De Stakegårds parter utanför Nylandh vid --- och Hollman som hustro Kerstin Bertilsdotter i bem:te Nylandh till Elias Clemmetsson i Skullersta haver försålt, uppböds tredje gången. Db 1673 5/6 11. Nämndemannen Erich Clemmetsson i Skullerstad framtedde samtliga sine Syskons givne köpebrev på Skullerstad hemmanet, som de efter sine föräldrar hava ärvt och sedan till honom försålt. Och såsom de alla bekänna sig till fullo nöje vara betalte både för gården och jorden och han Elias är närmaste bördeman, allt därföre dömdes deras köp kraftige och på dem efter köpebrevens innehåll fastebrev givas. Db 1673 3/11 17. Oppå Häradstinget nästlidne d. - 6. Junij blev avsagt att Elias Clemmetsson i Skullerstadh skulle hava makt att återbörda ett halvt Sedesland jord ibidem som till pante uti sin grannes Sal: Pehr Pehrssons hemman kommit var. Och såsom bem:te Elias nu beviste Sal: Pehr Pehrssons efterleverskas hustru Anna Erichsdotters kvittobrev, att hon därföre - 12 ½ daler Smt till fullo nöje betalter är, varföre dömdes be:te halva Jordeseland under Elias och hans arvingar att besitta, bruka och behålla till evärdelig egendom. Db 1675 28/4 14. Erich Johansson i Nylandh haver sålt till Elias Clemmetsson i Skullersta - 6. sel jord i be:te Nylandh som nu första gången hembjudes Nils Erichsson i Nylandh att inlösa. Db 1675 6/9 24. Dato framlade Elias Clemmetsson i Skullerstadh ett köpebrev de Dato 18 april 1675, varutinnan Erich Jonsson i Nylandh tillstår och bekänner att hava opplåtit och sålt till be:te Elias, som är hans frände sin Sal: Moderfaders ---- arvejord i Nylandh som hans farsysters Man Bertil Erichsson först inköpt ---- --- som består i 6. Sädesland jord och gården därsammastädes för - 214. daler kmt, under vilket köp Elias Clemmetsson skall ock vara förpliktigad efter ett Contract som opprättat är 1660 den 9. Martij att förestå och sköta sitt systerbarn bem:te Bertil Erichssons ---- för sig piga Cherstin Bertilsdotter som brevet omständeligen förmäler. Därhos haver ock be:te Kerstin Bertilsdotter efter ett annat brev daterat den - 30. October1671 försålt till sin frände merb:te Elias Clemmetsson sine tvådelar uti Laxestakegården Körrne b:d och tredjeparten uti Laxestakegården vid Holmen för penningar 53 ½ daler kmt som allreda den - 5. Junij 1673 tredje gången var oppbjudin. Och såsom Elias Clemmetsson härtill närmaste bördemannen var och penningarna tillfyllest betalt, ty dömdes honom därå fastebrev. Db 1676 1/9 16. Gästgiverskan i Nohlwijk dygdesamma hustru Anna Jerf uppsade Länsmans och Gästrgiveritjänsten till Socknen och och i des ställe förordnades Clemmet Pehrsson i Skullersta och grannen Elias Clemmetsson. Db 1681 10 okt 12. Erich Johansson i Klocke oppviste ett köpebrev av d. 9. Sept. 1651, däruti Elias Clemetsson försäljer till honom 6 ½ seland hus och jord i Nyland för 380 daler Kmt med lovanatt taga fasta därpå när honom behagar, som oppbjudes nu första gången. Db 1681 10/10 24. Landsskrivaren Hans Olofsson Höök inlade i Rätten av ---ningslängerna ett verificat över vilka ransakades och befanns Båtsmansfriheten som Clemet Pehrsson i Skullersta övertagit 9 ½ seland . 2./ Gästgivarfriheten för Elias Clemetsson i Skullersta. ---- 3./Postbonden i Skullersta Clemet Pährsson åtnjuter 12 seland i frihet. 4../Förmedlat i Noora Sochn 23 seland finnas igen först uti Kalstadh 11 seland, i Liden 12. seland gammal förmedling.. Nybyggen finnas i detta gäld inga utan ett gammalt skattlagt. Nora Db 1682 6/3 27. Erich Olofsson i Ramstadh och Hans Olofsson i Locke besvärade sig över sin Svåger Gästgivaren i Skullersta Elias Clemetsson , det han deras arvslott efter Svärmodren Hustru Margetha av Nils Erichsson i Tannflo och Resilla sochn oppburit, producerandes Nils Erichsson en attest därpå såsom Elias - 170. daler skall hava oppburit, vartill han nekar, och säger sig intet mera fått än sin andel, ej heller mera begärt. Fördenskull måste Erich med sin Svåger Hans Olofsson söka Nils Erichsson såsom sin man, och Nils Erichsson åter Elias Clemetsson, där han vill bevisa honom något över sin andel oppburit. Db 1682 6/3 30. Nils Olofssons i Alderskog arvingar tilltalte Pähr Nilssons i Dahla arvingar om - 30. daler Kmt länte penningar, dem de förebära sig på or--- levererat till Sal: Joen Olofsson i Nohlwijk, men kan intet framte något bevis därpå, utan berättar sig varit till Nohlwijk med penningarne, men som Joen Olofsson intet var hemma, fick han intet clarera. Går så till Elias Clemetsson i Skullersta, får honom penningarna, att han dem clarera skulle på Nordwijk, det han säger sig gjort och fått 1. daler tillbaka så att levereringen blev - 29. daler det Elias tillstår och bekänner sig gjort, men icke kan betyga sin leverering med något skäl, ej heller finnes i Sal: Jon Olofssons räkning, att några 29 daler äre av Elias levererade, varken på Nils Olofssons räkning eller Pehr Nilssons. Res: Pähr Nilssons arvingar i Dahla böra svara Nils Olofssons arvingar till desse - 29. daler nu tvistas om, och Elias Clemetsson vara åter skyldig svara Pehr Nilssons arvingar emedan han bekänner sig hava dem mottagit att betala till Sal: Jon Olofsson och intet bevis därpå oppgiva kan dem levererat, och söke han sin man det bästa han gitter. Db1683 5/3 11. Borgaren i Hernösandh Olof Erichsson sökte inlös 6 seland Jord i Nyland, som faderbrodern Elias Clemetsson försålt till en obördig Erich Johansson. Men som jorden är Kierstin Bertilsdotters Möderne och ej fäderne, så kan Olof Erichsson på på fädernet sig ingen börd tillräkna, utan Erich Johansson , som jorden av Elias Clemetsson köpt såsom dess rätta avlinge utan att byrdemannom bjudas efter det 9 Cap JordB LL och det cum -----onore att Kerstin Bertilsdotter syta till döddagar behålla Jorden efter sitt opprättade köp helst efter han därhos är Kerstin Bertillsdotter till det fjärde skyld. Db 1683 ?/10 21. Klagades att Länsman Elias Clemetsson intet skickat något bod till Skogs Socken att lysa Tinget som tvenne Tolvmän på sin Eds plikt betygade, och ehuruväl Länsman vill förebära sig skickat en Zedel dit, så är han likväl intet framkommen, varföre Länsman pliktar sine 3 marker Smt, och söker sin man det bästa han gitter. Db 1685 20/3 14. Samma dag kom för Rätten ärlig och beskedlig Erich Johansson i Nyland och opplade en trovärdig köpeskrift , dat. d. 9. Sept1681, förmälandes huruledes Elias Clemmetsson i Skullersta av fri vilja och berådde mode försålt till Erich Johansson - 6 1/6 seland i Nyland och Noora socken för pnningar - 320. daler Kmt, vilka Penningar Elias Clemmetsson påstod sig till fullt nöje vara betalte, den sista penningen med den första. och fördenskull avhände sig sin hustru barn och arvingar förbem:te 6 1/6 seland jord i Nyland med alla därunder hörige lägenheter, undantagandes halva laxfisket och hemulade samt tillägnade Erich Jonsson hans hustru barn och arvingar, så föddom som oföddom för en evärdelig Välfången egendom, att njuta behålla och besitta. Alltdärföre såsom jorden bevises med fasta vara Elias Clemetssons rätta avlinge, därpå ingen klandrat kunnat, utan deta köp till överflöd efter trenne oppbud vunnit Laga stånd, ty dömde jag och nämnden det fast och stadigt att stå och aldrig återgå vid straff och plikt som Lag säger, och ändå stå som dömt är, dock med det undfångne besväret att Erich Johansson därjämte skall vara förbunden Kierstin Bertilsdotter syta till dödedagar .eftersom contractet av d. 9 Martij 1660 innehåller. Db 1686 11/3 17. Fjärdingskarlar som oppburit gengärd av socknen för --- durchmarch är pliktige skaffa Elias Clemettsson i Skullersta betalning för det uttagna ölet på Nordwijk, som han häftar före, och söke de socknen förmedels en god reda för oppburen gengärd.. Db 1686 9/9 7. Elias Clemmetsson i Skullerstad kärade till Hans Erichsson i Nyland efter - 30. daler Kmt, som Sal: Erich Clemmetssons barn hade att fordra av H: Brijta i Nyland och Hans Erichsson påtagit att betala och intet efterkommit. Hans Erichsson var intet tillstädes, lagligen stämd som Länsman intygade, ty pliktar han för svarlösa sine 3 marker Smt och citeres andra gången till nästa Ting. Db 1686 9/9 8. Elias Clemmetsson i Skullerstad och Hindrich Erichsson ifrån Hernösand tvistade sin emellan om Bolega på Storöhn i det E--- sade sig på ---legan restera 1 daler 8 öre det han tillstod men sade sig ofog vara skett av Elias i så måtto att han hyrt honom boden allt bort åt, så länge han skulle behaga, likväl inskeppar och opplåter han boden en Gefle borgare. Res: Accordet på Boden finner Rätten sig stödja på conductoris riktighet. men som han Hindrich däruti manqverat med bössones innehåll, alltså skattar Rätten Elias Clemmetsson fog haft boden till en annan uthyra och Hindrich förfallen att betala den resterade hyra 1 daler 8 öre Kmt. Db 1686 9/9 19. Nils Erichsson i Loo genom sin fullmäktig Jöns Udd kärade till Elias Clemmetsson i Skullerstad om - 3.daler Kmt, som han för Landlegan vid Storöhn honom avtagit och ---- bör åter leverera efter dom av d. 14 octobris 1679, så ehuruväl Elias vill föregiva sig bem:te 3 daler Kmt återbetalt till Israel Pehrsson Böös, varpå han likväl ingen bevis haver---- pålägges Elias att betala desse 3 daler och söker sin man det bästa han gitter. Db 1686 9/9 21. Elias Clemetsson i Skullerstadh som Länsman varit och uppburit Landlegan för båtarna som roi fiske under Storöhn pålades inom Månad dag göra räkning till Härads Kistan för samma Landlega, och härefter skall ordinarie Länsman oppbära Landlegan och för den göra reda till Härads Kistan årlig. Db 1687 3/10 14. Pehr Jonsson i Berge klagade över Elias Clemetsson i Skullersta det han Christi Himmelsfärdsdag, som var den 5. Maij efter Predikan då församligen kom utur Kyrkan överlastade mig med ärerörige ord på Kyrkovallen, påbördandes mig skolat bortstulit något Malt som för en tid sedan var utgjort till Krigsfolket vid Durchmarschen 1685, därhos begärade, att han sådant bevisa måtte eller vederbörligen plikta till sin äras RESTITUTION. Elias Clemmetsson tillstod att han beskyllt Pehr Jonsson för Maltet, på det sättet, att som jag är bliven pantad för dricka som togs i Nordwijk hos H: Kierstin och hon fått dom och EXECUTION på mig, jag åter bekommit dom och EXECUTION att njuta min fyllnad av Fjärdingskarlarne, så bad jag Pehr Jonsson han ville läsa opp Zedelen, men han ville intet, då sade jag, du vill intet läsa opp domen efter du har stulit bort Maltet, har du som andra Fjärdingskarlar bryggt opp Maltet, så har dricka hint till, och jag sluppit bliva pantad fäör drickas betalning. Likaså gjorde han med smöret, jag fick hugg för smöret och måste betalat,och likväl hade Pehr Jonsson smör undan. Pehr Jonsson REPONERADE att han intet Malt om händer haft som opptogs i Gengärden av allmogen utan Tolvman Johan Hansson i Rosswijk tog Maltet emot, och skulle stå det före, varav intet Korn kom i min Gärd. Elias Clemetsson sade att Pehr Jonsson och Johan Hansson hade Maltet i sin värjo tillhopa, och fem fjärdingar innehölle de obryggde, därföre hinte intet dricka till. Pehr Jonsson tillstod att 100 kannor Malt var uppburne i i fjärdingen, därav bryggdes allena 45 kannor, varefter dricka leverertes, de övriga 55 kannor vore besparde och bryggdes fördenskull intet, att man intet trodde så mycket folk skulle komma på en gång. Ellias sade, att Pehr Jonsson såväl bort brygga allt sitt Malt, som de andra fjärdingskarlarna, och intet hålla något undan, hade ock bort föra sitt Malt till Länsmansgården att där bryggas som de andra, och när dricka brast, att det måtte uttags i Nordwijk, hade Pehr Jonsson som Maltet hade undan, bort skaffa dricka och givit an det Malt han hade över, men som han det intet gjorde, synes nog vad han hade i sinnet. Pehr Jonsson svarade att han intet visste det 300 Man skulle bliva här beliggande i 2. dygn, ej heller att dricka togs i Nordwijk förrän det var skett. Pehr Jonsson frågades varföre han intet angav det Malt somhan hade över, då han hörde att dricka feltes ? Svarade sig intet veta att dricka feltes Än frågades när desse 55 kannor Malt angåves såsom överslapp och i behåll ?Pehr Jonsson svarade att elias Clemmetsson kom själv till Rosswijk och sade, nu kommer åter 60 man, begärte så ut maltet, eller att det måtte bryggas opp, då också bryggdes opp 30 kannor, det övriga 25 kannor stod kvar en tid, som sedan fördes till Länsmansgården, det Elias Clemetsson tillstod. Över Smöret förklarade Pehr Jonsson sig således, att det halva pundet som Elias måtte betala skedde i den förra Marchen, hade både Smör och andra pertzedler över som skulle besparas till den andra Marchen., och Proviant skrivaren som sade resta ½ lispund Smör, stod mera efter Penningar än Smör, därföre lade Elias ut penningar, intet gods ville jag undandölja, utan vad jag om händer haft, det skulle jag göra reda före, som jag ock gjort, och intet något undanstulit. Clemet Pehrsson i Skullerstad var tillstädes och vägde opp öveslappet, som sattes kvar i Länsmansgården. Clemet Pehrsson berättade, att Pehr Jonsson satte kvar några perzedler i Länsmansgården, som av Gärden över blev, sedan Durch Marchen var överstånden, men vart det tagit vägen sedan vet han intet. Frågades vilken som förde Smöret till Nordwijk, som Elias beskyller Pehr Joensson hava undanstulit. Elias sade, att han tog det utur det häbbre, som Pehr Joensson hade sin Gärd uti, och levererade det hit till Nordwijk till avräkning på dricka. Per Joensson INSTANTIERADE så mycket mindre har jag det undanstulit, hoppas att det inte kan kallas vara stulit, som bliver över ens leverering och sättes kvar i vittnes närvaro till förvar i samma hus som PROVIANTET deltes ut ifrån. Resolutio: Sedan parterna härpå tagit sitt avträde, oppsattes unde Nämndens prövande om Elias Clemetsson något fog haver att binda Pehr Joensson till tjuvnad för det Malt och Smör som av Gengärden är överblivet. Somsade sig inga skäl finna, att binda honom till tjuvnad, utan Pehr Jonsson därifrån frikänna, alldenstund Pehr Jonsson 1. Maltet intet allena uppburit utan haft en Tolvman vid sig, som det under sitt förvar haft. 2. aldrig nekat svara till så mycket Malt som av fjärdingen är uppburit. 3. intet någor därav till sin nytta använt, som bevisas kan. 4. Smöret ej heller bortfört utur PROVIANT huset, utan Elias Clemmetsson överslappet själv uttagit. Och som Elias Clemmetsson likväl för sådant tillagt Pehr Joensson tjuvnad , såväl på Kyrkovallen som inför Tings Rätten , påståendes sådant bevisa, det han likväl intet gitter, alltförty göres Pehr Joensson fri, och Elias Clemmetsson saker att plikta för vitesmål sina - 40. marker Smt efter det 20. Cap: Tingm: Db 1690 17/2 15. Elias Clemetsson i Skullersta kärade andra gången till h. Elisabeth i Ahlstad, att han för hennes skuld är pantad. Begärte att sådant måtte lagl. rättas. Hust: Lisbetta intet tillstädes dock lagl. stämd efter Länsmans Olof Hinderssons intygande. Ty göres hon saker att plikta för svarlösa sine - 3 marker Smt och stämmas tredje gången till nästa Ting att svara i saken. Db 1690 17/2 28. Hustru Cherstin i Nordwijk käradetill Elias Clemetsson i Skullerstad att han förvitt henne det Hans Olofssons hustro kallat henne trullkäring. Begärte på sådant bevis eller laga plikt. Elias Clemetsson mötte och nekade henne så kallat, utan h. Cherstin frågade honom om han hört Håkans hustru kallat sig trullkäring, då jag svarade nej, utan drängen talt om hennes ord och sade bredjämte, viljen i sådant intet lägga ifrån Eder, må i väl vara en trullkäring. Hust: Cherstin beropade sig på Johan Johans i Ramstad till vittnes, som efter avlagd ed berättade, att för en månads tid sedan var jag här i Nordwijk, då kom Elias Clemetsson ditkörandes, när han kom in var han något drucken, bad han mor giva sig en gång dricka, så skulle han giva henne en färsk lax igen, det hon lovade honom. Bäst de såte, sade Elias Du är en Trullkäring då , lägg ifrån dig det ryktet, därpå h. Cherstin tog mig till vittnes. Mera hade han intet att berätta, efter han körde straxt dädan. Elias C. sade att sonen Olof Hindrichsson var hos mig litet förr, och frågade mig om jag hört sådant av Höökens hustru ? Men jag svarade honom , intet av henne själv, utan av hennes dräng. Av vilket tillfälle jag kom till att säja sådant åt h. Cherstin. Olof Hindrichsson frågades av vad tillfälle han kom till att gå till skullersta och fråga Elias efter sådant ? Svarade av tillfälle, att Elias dotter sagt sådant för vårt legofolk. På tillfrågan sade Elias Clemetsson sig detta talet hört av Håkans dräng när han hos honom var efter han även det talt om för min dräng Olof Erichsson, så frågade jag denna Hööks dräng Pehr Kohlare därom, vad i sanning var. Som svarade mig, det intet vara åt vad hans Matmoder säger, der var när de körde ifrån kyrkan körde jag Höökens hustru förut och hustru Cherstin kom efter, så sade Matmoder mig till, låt inte den djävuls trullkäring vinnas. H.Cherstin klagade sig ytterligare över Befallningsmans Hööks hustru hustru Cherstin Matsdotter i Utwijk, att hon icke allena varit ursprunget till detta talet utan ock då jag beskickat henne Pehr Sjulsson i Nordwijk att fråga om han ville stå till eden , utan sagt åt honom att hela min släkt varit för sådant beryktat, för vilket hon låtit henne till Tinget citera. Frågades om hon intet tillstädes var ? Svarade Nej. Elias Clemetsson sade sig med ed vilja befria h. Cherstin i Nordwijk ingen trullkäring vara. Parterna togo avträde och rätten discurerade saken till följande dom: Ehuruväl Elias Clemetsson haft varken fog eller vilja att skämma h. Cherstin Allstadia i Nordwijk , utan allena i skämt sagt du är en trullkäring efter Befallningsmans Hööks dräng Pehr Kohlare talan som skulle härmat sin Matmoder, likväl som Elias Clemetsson brukat sådana formalia, som intet tjäna att bruka i tal om sin nästas ära och reputation, och synes någon kitslighet hos honom hava varit att föra annars talan om ens ära. Ty görs han saker att plikta för okvädi sina - 3 marker Smt efter det sista Cap: Tingm B. 2. Angående Befallningsman Hans Hööks hustru h. Cherstin Matsdotter som lagl.är stämd såsom den där skulle vara principalis rea uti detta mål och intet tillstädes, ty görs hon saker att plikta för svarlösa sina - 3 marker Smt och stämmes andra gången till nästa ting att svara i saken. Db 1690 17/2 35. Väl:t Olof Abrahamsson i Hernösand lät första gången hembjuda - 3 st Silverskedar om 8 loo á 6 daler. Dito en brännvinspanna och malmgryta värderade för - 20 daler honom efter dom exeqverade emot - 35 daler Kmt av Elias Clemetsson i Skullersta, därjämte resolverades att bem:te pant må trenne resor till sockenstugan på kyrkovallen uppbjudas, och där den sedan innan 14 dagars förlopp intet inlöses må han föryttras pantägaren till godo. Db 1694 13/3 54. Daniel Olofsson i Kongzgården begärte att han såväl som Lars Erichsson i Wijk och Torsåker Socken måtte få njuta sina köpte Båtroddar i Storöhn efter sina fångne brev, oppviste 1. ett köpebrev daterat Skullerstad den 16. Febr: 1679 förmälandes hurusom Erich Clemmetsson i Skullerstad sålt till Daniel Olofsson i Kongzgården en Båtrodd i Storöhn för en tunna salt som gäller 16 daler Kmt att bruka för sig och sina till evärdelig egendom. 2. Ett fastebrev av år 1590 på ern båtrodd, som Clemmet Johansson i Rosswijk sålt till Torsåker för 4 marker penningar, varpå till gäffs svär 1. att som Rätten intet kan veta av vad makt Elias Clemmetsson i Skullerstad kunna försälja Daniel Olofsson en Båtrodd i Storöhn, så må Daniel Olofsson sin hemulsman i detta framskaffa att hemula det han sålt, i förmågo av det 12. Cap: Jordb: ll: 2. på förra Ting då över Storöhns beskaffenhet rannsakades, blev på de gamle fastebrev som oppvistes på försålde Båtroddar av Nora Sockens inbyggare besvarat, att såvida rodden vid Storöhn kan inrymmas andra jämte Noraboerne, så hava de därtill närmaste rätten, som förmedels så gamla köp och fasta inkomne äre, vilket Lars Erichsson i Wijk också tjäna kan till Rättelse.
Anarkiv 8.0 2015-06-20

4308 Elias Clemetsson
*cirka 1625 Nora Skullersta
†1691-01-04 Nora Skullersta

Far: 4311 Clement Ersson *cirka 1580 Nora
Mor: 4314 Karin *cirka 1585

Fam:

4315 Helena Grelsdotter *cirka 1635 Nora

      1: 4304 Karin *1656 Nora
      2: 4303 Margeta *1661 Nora
      3: 4305 Malin *cirka 1660 Nora
      4: 4306 NN *cirka 1673 Nora
      5: 4307 Brita *cirka 1680 Nora

Db 1656 6/12 10.

Olof Pedersson i Nylandh blev övertygat eftersom Johan Joensson i Klocke och Erich Nilsson i Grubbe efter avlagden Ed vittnade, hava åverkan uti en Laxegård emot Elias Clemmetsson i Skullersta gjort och övat, varföre är han efter - 28. Cap: av Konungs Balken sakfällt - 40. marker treskiftes

Såsom ock skadan efter mätismanna ordom vedergälla

13.

Elias Clemmetsson i Skullerstad lät oppbjuda första gången - 3. sel Jord i Nylandh samt underlydande l--fiske som han av Jon Håkansson i Grubbe sig tillhandlat haver. I lika måtto - 3. sel ibidem liggandes som en gammal piga Chierstin Bertilsdotter därsammastädes honom testamenterat haver och första gången oppbudes.

Vittne i nedanstående mål

Db 1663 12/8 13.

Befallningsman Knuth Ingelsson inlade uti Rätten ett brev som han där under haver förmält sig den - 9. nästlidne Martij hava handfångit av Mr: Peder Nenzelio, och lyder ord ifrån ord som följer N:

Min vänlige Hälsan med Gud allsmäktig nu och alltid tillförende Gode vän och Gode Matrona Äreborne Hustru Brijta Nilsdotter. Där näst vill jag göra Eder ett gott Råd, att I intet stå efter hos Höga Överheten att behålla detta Prostegället, förty eder Man M:r Pehr haver sagt förfärliga ord som jag haver förtegat för eder godaktighet skull. Först haver han sagt för Joen Olofsson, att det var en Guds gåva att konungen blev död, som var en orättvis människa och intet visste varken Lag eller Rätt. Och så sade han för mig, att en herre skulle vara i helvetet och intet i Rikets Råd, som Gud oss alla nådeligen bevara för sådant tal. Härmed eder Gud bevare.

Datum av Nora den - 9. Augustij 1660

Nils Nilsson Smedh

Det skulle så när komma fram då Rannsakningen var, men vele intet sådant ofall ske, utan väl förfordra eder sin kos igen. Gud härmed eder troligen befallandes till liv och själ.

Nils Nilsson Smedh

---------------------------

Db 1667 7/6 1.

Olof Erichsson i Gafwijk, Elias Clemmetsson i Skullerstadh och Joen Joensson i Nässium sattes i Tolvmanna Nämnden , vilka avlade sin Ed å Bok därutinnan rättrådige och trogne vara skole.

Db 1672 17/5 11.

Elias Clemetsson i Skullerstadh uppböd första gången tvenne Stakegårdparter utanför Nylandh, som Kerstin Bertilsdotter i be:te Nylandh till honom sålt haver.

Db 1672 26/10 5.

Elias Clemmetsson i Skullerstadh uppböd andre gången de Stakegårds Parter som h: Kerstin änka i Nylandh till honom sålt haver.

Db 1673 5/6 1.

De Stakegårds parter utanför Nylandh vid --- och Hollman som hustro Kerstin Bertilsdotter i bem:te Nylandh till Elias Clemmetsson i Skullersta haver försålt, uppböds tredje gången.

Db 1673 5/6 11.

Nämndemannen Erich Clemmetsson i Skullerstad framtedde samtliga sine Syskons givne köpebrev på Skullerstad hemmanet, som de efter sine föräldrar hava ärvt och sedan till honom försålt. Och såsom de alla bekänna sig till fullo nöje vara betalte både för gården och jorden och han Elias är närmaste bördeman, allt därföre dömdes deras köp kraftige och på dem efter köpebrevens innehåll fastebrev givas.

Db 1673 3/11 17.

Oppå Häradstinget nästlidne d. - 6. Junij blev avsagt att Elias Clemmetsson i Skullerstadh skulle hava makt att återbörda ett halvt Sedesland jord ibidem som till pante uti sin grannes Sal: Pehr Pehrssons hemman kommit var. Och såsom bem:te Elias nu beviste Sal: Pehr Pehrssons efterleverskas hustru Anna Erichsdotters kvittobrev, att hon därföre - 12 ½ daler Smt till fullo nöje betalter är, varföre dömdes be:te halva Jordeseland under Elias och hans arvingar att besitta, bruka och behålla till evärdelig egendom.

Db 1675 28/4 14.

Erich Johansson i Nylandh haver sålt till Elias Clemmetsson i Skullersta - 6. sel jord i be:te Nylandh som nu första gången hembjudes Nils Erichsson i Nylandh att inlösa.

Db 1675 6/9 24.

Dato framlade Elias Clemmetsson i Skullerstadh ett köpebrev de Dato 18 april 1675, varutinnan Erich Jonsson i Nylandh tillstår och bekänner att hava opplåtit och sålt till be:te Elias, som är hans frände sin Sal: Moderfaders ---- arvejord i Nylandh som hans farsysters Man Bertil Erichsson först inköpt ---- --- som består i 6. Sädesland jord och gården därsammastädes för - 214. daler kmt, under vilket köp Elias Clemmetsson skall ock vara förpliktigad efter ett Contract som opprättat är 1660 den 9. Martij att förestå och sköta sitt systerbarn bem:te Bertil Erichssons ---- för sig piga Cherstin Bertilsdotter som brevet omständeligen förmäler. Därhos haver ock be:te Kerstin Bertilsdotter efter ett annat brev daterat den - 30. October1671 försålt till sin frände merb:te Elias Clemmetsson sine tvådelar uti Laxestakegården Körrne b:d och tredjeparten uti Laxestakegården vid Holmen för penningar 53 ½ daler kmt som allreda den - 5. Junij 1673 tredje gången var oppbjudin. Och såsom Elias Clemmetsson härtill närmaste bördemannen var och penningarna tillfyllest betalt, ty dömdes honom därå fastebrev.

Db 1676 1/9 16.

Gästgiverskan i Nohlwijk dygdesamma hustru Anna Jerf uppsade Länsmans och Gästrgiveritjänsten till Socknen och och i des ställe förordnades Clemmet Pehrsson i Skullersta och grannen Elias Clemmetsson.

Db 1681 10 okt 12.

Erich Johansson i Klocke oppviste ett köpebrev av d. 9. Sept. 1651, däruti Elias Clemetsson försäljer till honom 6 ½ seland hus och jord i Nyland för 380 daler Kmt med lovanatt taga fasta därpå när honom behagar, som oppbjudes nu första gången.

Db 1681 10/10 24.

Landsskrivaren Hans Olofsson Höök inlade i Rätten av ---ningslängerna ett verificat över vilka ransakades och befanns Båtsmansfriheten som Clemet Pehrsson i Skullersta övertagit 9 ½ seland .

2./ Gästgivarfriheten för Elias Clemetsson i Skullersta. ----

3./Postbonden i Skullersta Clemet Pährsson åtnjuter 12 seland i frihet.

4../Förmedlat i Noora Sochn 23 seland finnas igen först uti Kalstadh 11 seland, i Liden 12. seland gammal förmedling..

Nybyggen finnas i detta gäld inga utan ett gammalt skattlagt.

Nora Db 1682 6/3 27.

Erich Olofsson i Ramstadh och Hans Olofsson i Locke besvärade sig över sin Svåger Gästgivaren i Skullersta Elias Clemetsson , det han deras arvslott efter Svärmodren Hustru Margetha av Nils Erichsson i Tannflo och Resilla sochn oppburit, producerandes Nils Erichsson en attest därpå såsom Elias - 170. daler skall hava oppburit, vartill han nekar, och säger sig intet mera fått än sin andel, ej heller mera begärt. Fördenskull måste Erich med sin Svåger Hans Olofsson söka Nils Erichsson såsom sin man, och Nils Erichsson åter Elias Clemetsson, där han vill bevisa honom något över sin andel oppburit.

Db 1682 6/3 30.

Nils Olofssons i Alderskog arvingar tilltalte Pähr Nilssons i Dahla arvingar om - 30. daler Kmt länte penningar, dem de förebära sig på or--- levererat till Sal: Joen Olofsson i Nohlwijk, men kan intet framte något bevis därpå, utan berättar sig varit till Nohlwijk med penningarne, men som Joen Olofsson intet var hemma, fick han intet clarera. Går så till Elias Clemetsson i Skullersta, får honom penningarna, att han dem clarera skulle på Nordwijk, det han säger sig gjort och fått 1. daler tillbaka så att levereringen blev - 29. daler det Elias tillstår och bekänner sig gjort, men icke kan betyga sin leverering med något skäl, ej heller finnes i Sal: Jon Olofssons räkning, att några 29 daler äre av Elias levererade, varken på Nils Olofssons räkning eller Pehr Nilssons.

Res: Pähr Nilssons arvingar i Dahla böra svara Nils Olofssons arvingar till desse - 29. daler nu tvistas om, och Elias Clemetsson vara åter skyldig svara Pehr Nilssons arvingar emedan han bekänner sig hava dem mottagit att betala till Sal: Jon Olofsson och intet bevis därpå oppgiva kan dem levererat, och söke han sin man det bästa han gitter.

Db1683 5/3 11.

Borgaren i Hernösandh Olof Erichsson sökte inlös 6 seland Jord i Nyland, som faderbrodern Elias Clemetsson försålt till en obördig Erich Johansson. Men som jorden är Kierstin Bertilsdotters Möderne och ej fäderne, så kan Olof Erichsson på på fädernet sig ingen börd tillräkna, utan Erich Johansson , som jorden av Elias Clemetsson köpt såsom dess rätta avlinge utan att byrdemannom bjudas efter det 9 Cap JordB LL och det cum -----onore att Kerstin Bertilsdotter syta till döddagar behålla Jorden efter sitt opprättade köp helst efter han därhos är Kerstin Bertillsdotter till det fjärde skyld.

Db 1683 ?/10 21.

Klagades att Länsman Elias Clemetsson intet skickat något bod till Skogs Socken att lysa Tinget som tvenne Tolvmän på sin Eds plikt betygade, och ehuruväl Länsman vill förebära sig skickat en Zedel dit, så är han likväl intet framkommen, varföre Länsman pliktar sine 3 marker Smt, och söker sin man det bästa han gitter.

Db 1685 20/3 14.

Samma dag kom för Rätten ärlig och beskedlig Erich Johansson i Nyland och opplade en trovärdig köpeskrift , dat. d. 9. Sept1681, förmälandes huruledes Elias Clemmetsson i Skullersta av fri vilja och berådde mode försålt till Erich Johansson - 6 1/6 seland i Nyland och Noora socken för pnningar - 320. daler Kmt, vilka Penningar Elias Clemmetsson påstod sig till fullt nöje vara betalte, den sista penningen med den första. och fördenskull avhände sig sin hustru barn och arvingar förbem:te 6 1/6 seland jord i Nyland med alla därunder hörige lägenheter, undantagandes halva laxfisket och hemulade samt tillägnade Erich Jonsson hans hustru barn och arvingar, så föddom som oföddom för en evärdelig Välfången egendom, att njuta behålla och besitta. Alltdärföre såsom jorden bevises med fasta vara Elias Clemetssons rätta avlinge, därpå ingen klandrat kunnat, utan deta köp till överflöd efter trenne oppbud vunnit Laga stånd, ty dömde jag och nämnden det fast och stadigt att stå och aldrig återgå vid straff och plikt som Lag säger, och ändå stå som dömt är, dock med det undfångne besväret att Erich Johansson därjämte skall vara förbunden Kierstin Bertilsdotter syta till dödedagar .eftersom contractet av d. 9 Martij 1660 innehåller.

Db 1686 11/3 17.

Fjärdingskarlar som oppburit gengärd av socknen för --- durchmarch är pliktige skaffa Elias Clemettsson i Skullersta betalning för det uttagna ölet på Nordwijk, som han häftar före, och söke de socknen förmedels en god reda för oppburen gengärd..

Db 1686 9/9 7.

Elias Clemmetsson i Skullerstad kärade till Hans Erichsson i Nyland efter - 30. daler Kmt, som Sal: Erich Clemmetssons barn hade att fordra av H: Brijta i Nyland och Hans Erichsson påtagit att betala och intet efterkommit. Hans Erichsson var intet tillstädes, lagligen stämd som Länsman intygade, ty pliktar han för svarlösa sine 3 marker Smt och citeres andra gången till nästa Ting.

Db 1686 9/9 8.

Elias Clemmetsson i Skullerstad och Hindrich Erichsson ifrån Hernösand tvistade sin emellan om Bolega på Storöhn i det E--- sade sig på ---legan restera 1 daler 8 öre det han tillstod men sade sig ofog vara skett av Elias i så måtto att han hyrt honom boden allt bort åt, så länge han skulle behaga, likväl inskeppar och opplåter han boden en Gefle borgare.

Res: Accordet på Boden finner Rätten sig stödja på conductoris riktighet. men som han Hindrich däruti manqverat med bössones innehåll, alltså skattar Rätten Elias Clemmetsson fog haft boden till en annan uthyra och Hindrich förfallen att betala den resterade hyra 1 daler 8 öre Kmt.

Db 1686 9/9 19.

Nils Erichsson i Loo genom sin fullmäktig Jöns Udd kärade till Elias Clemmetsson i Skullerstad om - 3.daler Kmt, som han för Landlegan vid Storöhn honom avtagit och ---- bör åter leverera efter dom av d. 14 octobris 1679, så ehuruväl Elias vill föregiva sig bem:te 3 daler Kmt återbetalt till Israel Pehrsson Böös, varpå han likväl ingen bevis haver---- pålägges Elias att betala desse 3 daler och söker sin man det bästa han gitter.

Db 1686 9/9 21.

Elias Clemetsson i Skullerstadh som Länsman varit och uppburit Landlegan för båtarna som roi fiske under Storöhn pålades inom Månad dag göra räkning till Härads Kistan för samma Landlega, och härefter skall ordinarie Länsman oppbära Landlegan och för den göra reda till Härads Kistan årlig.

Db 1687 3/10 14.

Pehr Jonsson i Berge klagade över Elias Clemetsson i Skullersta det han Christi Himmelsfärdsdag, som var den 5. Maij efter Predikan då församligen kom utur Kyrkan överlastade mig med ärerörige ord på Kyrkovallen, påbördandes mig skolat bortstulit något Malt som för en tid sedan var utgjort till Krigsfolket vid Durchmarschen 1685, därhos begärade, att han sådant bevisa måtte eller vederbörligen plikta till sin äras RESTITUTION. Elias Clemmetsson tillstod att han beskyllt Pehr Jonsson för Maltet, på det sättet, att som jag är bliven pantad för dricka som togs i Nordwijk hos H: Kierstin och hon fått dom och EXECUTION på mig, jag åter bekommit dom och EXECUTION att njuta min fyllnad av Fjärdingskarlarne, så bad jag Pehr Jonsson han ville läsa opp Zedelen, men han ville intet, då sade jag, du vill intet läsa opp domen efter du har stulit bort Maltet, har du som andra Fjärdingskarlar bryggt opp Maltet, så har dricka hint till, och jag sluppit bliva pantad fäör drickas betalning. Likaså gjorde han med smöret, jag fick hugg för smöret och måste betalat,och likväl hade Pehr Jonsson smör undan. Pehr Jonsson REPONERADE att han intet Malt om händer haft som opptogs i Gengärden av allmogen utan Tolvman Johan Hansson i Rosswijk tog Maltet emot, och skulle stå det före, varav intet Korn kom i min Gärd. Elias Clemetsson sade att Pehr Jonsson och Johan Hansson hade Maltet i sin värjo tillhopa, och fem fjärdingar innehölle de obryggde, därföre hinte intet dricka till. Pehr Jonsson tillstod att 100 kannor Malt var uppburne i i fjärdingen, därav bryggdes allena 45 kannor, varefter dricka leverertes, de övriga 55 kannor vore besparde och bryggdes fördenskull intet, att man intet trodde så mycket folk skulle komma på en gång. Ellias sade, att Pehr Jonsson såväl bort brygga allt sitt Malt, som de andra fjärdingskarlarna, och intet hålla något undan, hade ock bort föra sitt Malt till Länsmansgården att där bryggas som de andra, och när dricka brast, att det måtte uttags i Nordwijk, hade Pehr Jonsson som Maltet hade undan, bort skaffa dricka och givit an det Malt han hade över, men som han det intet gjorde, synes nog vad han hade i sinnet. Pehr Jonsson svarade att han intet visste det 300 Man skulle bliva här beliggande i 2. dygn, ej heller att dricka togs i Nordwijk förrän det var skett. Pehr Jonsson frågades varföre han intet angav det Malt somhan hade över, då han hörde att dricka feltes ? Svarade sig intet veta att dricka feltes Än frågades när desse 55 kannor Malt angåves såsom överslapp och i behåll ?Pehr Jonsson svarade att elias Clemmetsson kom själv till Rosswijk och sade, nu kommer åter 60 man, begärte så ut maltet, eller att det måtte bryggas opp, då också bryggdes opp 30 kannor, det övriga 25 kannor stod kvar en tid, som sedan fördes till Länsmansgården, det Elias Clemetsson tillstod. Över Smöret förklarade Pehr Jonsson sig således, att det halva pundet som Elias måtte betala skedde i den förra Marchen, hade både Smör och andra pertzedler över som skulle besparas till den andra Marchen., och Proviant skrivaren som sade resta ½ lispund Smör, stod mera efter Penningar än Smör, därföre lade Elias ut penningar, intet gods ville jag undandölja, utan vad jag om händer haft, det skulle jag göra reda före, som jag ock gjort, och intet något undanstulit. Clemet Pehrsson i Skullerstad var tillstädes och vägde opp öveslappet, som sattes kvar i Länsmansgården. Clemet Pehrsson berättade, att Pehr Jonsson satte kvar några perzedler i Länsmansgården, som av Gärden över blev, sedan Durch Marchen var överstånden, men vart det tagit vägen sedan vet han intet. Frågades vilken som förde Smöret till Nordwijk, som Elias beskyller Pehr Joensson hava undanstulit. Elias sade, att han tog det utur det häbbre, som Pehr Joensson hade sin Gärd uti, och levererade det hit till Nordwijk till avräkning på dricka. Per Joensson INSTANTIERADE så mycket mindre har jag det undanstulit, hoppas att det inte kan kallas vara stulit, som bliver över ens leverering och sättes kvar i vittnes närvaro till förvar i samma hus som PROVIANTET deltes ut ifrån.

Resolutio: Sedan parterna härpå tagit sitt avträde, oppsattes unde Nämndens prövande om Elias Clemetsson något fog haver att binda Pehr Joensson till tjuvnad för det Malt och Smör som av Gengärden är överblivet. Somsade sig inga skäl finna, att binda honom till tjuvnad, utan Pehr Jonsson därifrån frikänna, alldenstund Pehr Jonsson

1. Maltet intet allena uppburit utan haft en Tolvman vid sig, som det under sitt förvar haft.

2. aldrig nekat svara till så mycket Malt som av fjärdingen är uppburit.

3. intet någor därav till sin nytta använt, som bevisas kan.

4. Smöret ej heller bortfört utur PROVIANT huset, utan Elias Clemmetsson överslappet själv uttagit.

Och som Elias Clemmetsson likväl för sådant tillagt Pehr Joensson tjuvnad , såväl på Kyrkovallen som inför Tings Rätten , påståendes sådant bevisa, det han likväl intet gitter, alltförty göres Pehr Joensson fri, och Elias Clemmetsson saker att plikta för vitesmål sina - 40. marker Smt efter det 20. Cap: Tingm:

Db 1690 17/2 15.

Elias Clemetsson i Skullersta kärade andra gången till h. Elisabeth i Ahlstad, att han för hennes skuld är pantad. Begärte att sådant måtte lagl. rättas. Hust: Lisbetta intet tillstädes dock lagl. stämd efter Länsmans Olof Hinderssons intygande. Ty göres hon saker att plikta för svarlösa sine - 3 marker Smt och stämmas tredje gången till nästa Ting att svara i saken.

Db 1690 17/2 28.

Hustru Cherstin i Nordwijk käradetill Elias Clemetsson i Skullerstad att han förvitt henne det Hans Olofssons hustro kallat henne trullkäring. Begärte på sådant bevis eller laga plikt. Elias Clemetsson mötte och nekade henne så kallat, utan h. Cherstin frågade honom om han hört Håkans hustru kallat sig trullkäring, då jag svarade nej, utan drängen talt om hennes ord och sade bredjämte, viljen i sådant intet lägga ifrån Eder, må i väl vara en trullkäring. Hust: Cherstin beropade sig på Johan Johans i Ramstad till vittnes, som efter avlagd ed berättade, att för en månads tid sedan var jag här i Nordwijk, då kom Elias Clemetsson ditkörandes, när han kom in var han något drucken, bad han mor giva sig en gång dricka, så skulle han giva henne en färsk lax igen, det hon lovade honom. Bäst de såte, sade Elias Du är en Trullkäring då , lägg ifrån dig det ryktet, därpå h. Cherstin tog mig till vittnes. Mera hade han intet att berätta, efter han körde straxt dädan. Elias C. sade att sonen Olof Hindrichsson var hos mig litet förr, och frågade mig om jag hört sådant av Höökens hustru ? Men jag svarade honom , intet av henne själv, utan av hennes dräng. Av vilket tillfälle jag kom till att säja sådant åt h. Cherstin. Olof Hindrichsson frågades av vad tillfälle han kom till att gå till skullersta och fråga Elias efter sådant ? Svarade av tillfälle, att Elias dotter sagt sådant för vårt legofolk. På tillfrågan sade Elias Clemetsson sig detta talet hört av Håkans dräng när han hos honom var efter han även det talt om för min dräng Olof Erichsson, så frågade jag denna Hööks dräng Pehr Kohlare därom, vad i sanning var. Som svarade mig, det intet vara åt vad hans Matmoder säger, der var när de körde ifrån kyrkan körde jag Höökens hustru förut och hustru Cherstin kom efter, så sade Matmoder mig till, låt inte den djävuls trullkäring vinnas. H.Cherstin klagade sig ytterligare över Befallningsmans Hööks hustru hustru Cherstin Matsdotter i Utwijk, att hon icke allena varit ursprunget till detta talet utan ock då jag beskickat henne Pehr Sjulsson i Nordwijk att fråga om han ville stå till eden , utan sagt åt honom att hela min släkt varit för sådant beryktat, för vilket hon låtit henne till Tinget citera. Frågades om hon intet tillstädes var ? Svarade Nej. Elias Clemetsson sade sig med ed vilja befria h. Cherstin i Nordwijk ingen trullkäring vara. Parterna togo avträde och rätten discurerade saken till följande dom:

Ehuruväl Elias Clemetsson haft varken fog eller vilja att skämma h. Cherstin Allstadia i Nordwijk , utan allena i skämt sagt du är en trullkäring efter Befallningsmans Hööks dräng Pehr Kohlare talan som skulle härmat sin Matmoder, likväl som Elias Clemetsson brukat sådana formalia, som intet tjäna att bruka i tal om sin nästas ära och reputation, och synes någon kitslighet hos honom hava varit att föra annars talan om ens ära. Ty görs han saker att plikta för okvädi sina - 3 marker Smt efter det sista Cap: Tingm B.

2. Angående Befallningsman Hans Hööks hustru h. Cherstin Matsdotter som lagl.är stämd såsom den där skulle vara principalis rea uti detta mål och intet tillstädes, ty görs hon saker att plikta för svarlösa sina - 3 marker Smt och stämmes andra gången till nästa ting att svara i saken.

Db 1690 17/2 35.

Väl:t Olof Abrahamsson i Hernösand lät första gången hembjuda - 3 st Silverskedar om 8 loo á 6 daler. Dito en brännvinspanna och malmgryta värderade för - 20 daler honom efter dom exeqverade emot - 35 daler Kmt av Elias Clemetsson i Skullersta, därjämte resolverades att bem:te pant må trenne resor till sockenstugan på kyrkovallen uppbjudas, och där den sedan innan 14 dagars förlopp intet inlöses må han föryttras pantägaren till godo.

Db 1694 13/3 54.

Daniel Olofsson i Kongzgården begärte att han såväl som Lars Erichsson i Wijk och Torsåker Socken måtte få njuta sina köpte Båtroddar i Storöhn efter sina fångne brev, oppviste

1. ett köpebrev daterat Skullerstad den 16. Febr: 1679 förmälandes hurusom Erich Clemmetsson i Skullerstad sålt till Daniel Olofsson i Kongzgården en Båtrodd i Storöhn för en tunna salt som gäller 16 daler Kmt att bruka för sig och sina till evärdelig egendom.

2. Ett fastebrev av år 1590 på ern båtrodd, som Clemmet Johansson i Rosswijk sålt till Torsåker för 4 marker penningar, varpå till gäffs svär

1. att som Rätten intet kan veta av vad makt Elias Clemmetsson i Skullerstad kunna försälja Daniel Olofsson en Båtrodd i Storöhn, så må Daniel Olofsson sin hemulsman i detta framskaffa att hemula det han sålt, i förmågo av det 12. Cap: Jordb: ll:

2. på förra Ting då över Storöhns beskaffenhet rannsakades, blev på de gamle fastebrev som oppvistes på försålde Båtroddar av Nora Sockens inbyggare besvarat, att såvida rodden vid Storöhn kan inrymmas andra jämte Noraboerne, så hava de därtill närmaste rätten, som förmedels så gamla köp och fasta inkomne äre, vilket Lars Erichsson i Wijk också tjäna kan till Rättelse.

Anarkiv 8.0 2015-06-20